Att be om råd, be om hjälp kraft och styrka.. be för fred och harmoni, be för än det ena än det andra... allt det ligger inom Bönen oavsett om man riktar sig till en specifik Gud/Gudinna eller "bara" till Universums allomfattande kraft..
Men hur är det egentligen, när vi ber om saker för egen del? Min erfarenhet, både när det handlar om mig själv och om mina klienter, vänner samt andra bekanta, är att när vi får svar på våra böner vågar vi ofta inte ta till oss dem! Att be är en sak - att ta emot råden/kraften/härligheten är en helt annan...
Både de "jobbiga" svaren, men även vår skörd och belöning backar vi ofta för... av rädsla för förändringar...
Jag har ofta bett Gudinnan om konkreta råd hur jag på bästa sätt kan vandra Hennes väg, hur jag på bästa sätt kan utvecklas och gå ännu djupare in i min andliga resa... så kommer då plötsligt svar och hänvisningar från Henne ... hur just jag kan följa min egen stig, hur jag kan välja att vandra i skönhet...
... och hela marken tycks rista under mina fötter. Inser att jag gått i den vanligaste av transformativa "fallgropar"; tänk på vad du ber om - eftersom du kommer att få det...
...såå, nu kavlar jag upp ärmarna och banar väg på min alldeles egna, underbara med samtidigt lite skrämmande/spännande stig... för jag väljer att utvecklas och fortsätta bygga min egen framtid. Det är mitt val - vad är ditt?
